lördag 4 februari 2012
Varför klickar man med vissa?
Eftersom jag är så ödmjuk, kan jag erkänna att jag är ett socialt geni. Jag kan prata med bönder på bönders vis, och med de lärda på latin. Moahaha. Nä men allvarligt talat så gillar jag verkligen att träffa folk, och jag är så nyfiken så jag vill veta allt om dem jag träffar. Men varför klickar man så bra med en del på nolltid, och med andra tar det längre tid, eller så klickar man inte alls? Med en del kan man ha berättat/fått höra det mest privata, svåra efter en kvart, medan det med andra kan ta hur lång tid som helst. Handlar det om integritet? Värderingar? Öppenhet? Jag vet inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ofta handlar det nog om personkemi, men sedan finns det ju människor som håller på sitt och heller inte inbjuder andra att vara förtroliga. Men det är intressant, en del människor kan man ha omkring sig i åratal utan att man nästan inte vet någonting om dem, andra träffar man och bara efter en kort stund vet man nästan allt.
SvaraRaderaJa men eller hur? Jag undrar hur mycket som beror på mig, och hur mycket som beror på den andra? Jag menar att även om jag är öppen, så är jag kanske inte lika öppen om den jag möter inte är det? Du fattar!
SvaraRaderaExakt det har jag funderat på den senaste tiden. Jag har träffat en kvinna ett par gånger. Vi är väldigt olika och hon är mycket äldre än mig (och mycket klokare än mig tycker jag). Vi har sets flera gånger. Men bara "pratat" ca 4-5 ggr. Vi skulle nog inte "passa ihop" att umgås eller så. Men hon är en fin människa.
SvaraRaderaAV dessa 4-5 ggr har hon "råkat" öppna sig, sprutat ut hemlisar, 3 ggr. Och hon slår sig varje gång för munnen och säger "Men varför berättar jag det här för dig? Inte ens min familj vet, inte ens mina närmaste vänner - för jag skäms".
Ser jag pålitlig ut? Va?! Jag som älskar skvaller, och att skvallra ;-) Nädå. Men hur kan hon veta?!
Visst är det konstigt? Men på något sätt fattar de att vi lyssnar och är pålitliga. Och det viktigaste: vi är inte rädda för det vi får höra, vi kan ta emot vad som helst. Och så är vi själva öppna, det bidrar ju också. Så man bara VET.
SvaraRaderaJag hade också en liknande upplevelse häromdagen, och efter 5 minuter sa vi "Allt som sägs här, stannar här". Vi hade aldrig träffats. Det är häftigt.
Ja och ja men jag tror också det handlar om hederlig kemi. Det där som vi inte kan förklara, våra feromoner, våra lukter som vi använder betydligt mer än vad vi går omkring och är medvetna om.
SvaraRaderaHmmmm... ja, jag har läst om det där med lukt. Intressant. Så kanske det är, och jag antar att det är ganska omedvetet?
SvaraRadera