Jag hör det ganska ofta. Senast på P1 idag när Moa Herngren pratade om sin nya bok "Jag ska bara fixa en grej i köket". Att det anses så suspekt att inte dricka alkohol. Att man blir ifrågasatt och betraktad som tråkig om man avstår. Att det är ett socialt tryck att dricka.
Jag begriper det inte. Jag är inte nykterist. Verkligen inte. Men jag avstår ganska ofta. För att jag ska köra bil, eller vara "standby" omutifallatt något barn ångrar sig och vill komma hem istället för att sova hos kompisar. Eller för någon annan anledning. Och aldrig har jag behövt förklara eller försvara mitt val.
Slutsats: Jag har ett synnerligen klokt umgänge. Eller..?
Jag dricker ytterst sällan och då av den enkla anledningen att jag inte tycker att någonting som innehåller alkohol smakar särskilt gott. I min ungdoms dagar drack jag desto mer och var inte speciellt kräsen när det gällde vad jag hällde i mig, bara jag blev berusad. Jag tycker inte att folk reagerar speciellt konstigt när jag tackar nej, men gillar definitivt inte att bli kallad nykterist, för det är inget ställningstagande jag gjort - jag bara avstår.
SvaraRaderaEller hur? Jag undrar vad det beror på, detta snack om att man blir så ifrågasatt när man inte dricker alkohol.
SvaraRadera