Manssvineriet i kulturlivet

Finns mycket klokt, och oklokt, skrivet om det. Men Ann Heberlein, klok som vanligt, sammanfattar fint.

Vi gick halva vägen var

Ord står mot ord. "Vi är väldigt tydliga i vår information på hemsidan". Men den tittade jag aldrig på. Jag ringde. Och jag är inte dum i huvudet, eller rädd för att fråga om det jag inte förstår. Nåväl. Han ville visa sin goda vilja och ger mig nu presentkort som täcker ungefär hälften av det jag betalade för mycket. Jag nöjer mig med det, för jag orkar inte bråka. Ibland är jag en riktig mes.

Jag har klagat - hur ska det gå?

Igår var jag och min familj ut och åt. Maten var god, servicen OK men chocken kom när vi skulle betala! De har nämligen "januarirea", med halva priset på allt. Vi blev dock placerade i matsalen, där halva priset INTE gällde. Utan att vi fått information om det!
Nu har jag skickat ett mejl där jag vill ha en förklaring. Det ska bli oerhört spännande att se vad de säger till sitt försvar.
Jag har redan hunnit berätta om s**tstället för typ tio pers. Och fler lär det bli!
Rex i Umeå. Så ni vet.
Dagens diss!

Från en mamma till en annan

Jag läser bara Fotbollsfrun ibland. Idag var hon osedvanligt klok. Vilket öde att vara ensam med en tiomånaders. Huga.

Jag fattar. Känns det som.

Sällan man ser så engagerade journalister på tv. Det träffar magen.

Pengar till Haiti

Jag satte in en stor peng. Gör det du med! Det är ofattbart vilken förödelse, vilket lidande, vilket kaos det är där. Jag ska inte gnälla på någonting idag, jag som har det så oförskämt bra.

Hederliga medborgare är hyvens

En gång diskuterade jag och min då 20-årige son, vad vi skulle göra om vi hittade pengar i en byrå som vi köpt secondhand. Vid vilken summa vi skulle gå tillbaka till butiken och lämna igen pengarna?
"1 000 kronor", tänkte jag, men hann inget säga som tur var. Han landade på 300 kronor!
- Det är ju jättemycket pengar, sa han.
- Ähum... jo... ja... kanske det.
- Ja inte för dig, men tänk om det är en fattig student som jag.
- Jo, det är klart.
- Och secondhandaffärer ägnar ju sig åt välgörenhet. Då kan ju de få pengarna om ingen efterlyser dem.
Tänk att jag närt så kloka barn vid min barm.
Läs detta. Man blir glad.
PS Städerska på mitt jobb hade hittat en tjuga som hon skrev en lapp på "Upphittad vid entrén". Den ligger fortfarande kvar där hon la den. På måndag ska jag ge den åt henne.

Ska de som mår dåligt jobba?

Det är fruktansvärt att sjuka jagas med blåslampa för att till varje pris jobba. Som fallet vi såg på UG. Jag fattar det inte riktigt. Det är ju inte precis arbetskraftsbrist.
Å ena sidan.
Å andra sidan håller jag med Hanne Kjöller. Vem blir friskare av att gå hemma och grubbla och känna efter hur dåligt man mår? Jag skulle inte bli det.
Under en period blev jag erbjuden sjukskrivning, men jag fick panik vid blotta tanken. Jobbet var min livlina, min frizon där allt var som vanligt.
Inte är det enkelt. Inte det här heller. Men vem har sagt att livet är enkelt?

Din gåva räddar liv på Haiti

Det SMS:et fick jag när jag SMS:ade "akut" till 72900. Röda korset är det.

Kolla på UG

Uppdrag granskning, alltså. Mycket bra om nya sjukreglerna, hur de kan slå mot enskilda individer.
Eller arbetslinjen, kan man ju säga. Den som Edvard Unsgaard förespråkade på Facebook häromdagen. När han kackade i eget bo. Typ.