I går satt jag i en bil på E4:an i tre timmar. Det största problemet var att jag var kissnödig. Innan vi blev stående, blev jag omkörd av en ambulans och mötte två. Ambulanshelikoptrar landade, poliser kom, taxibilar körde skadade till sjukhus, blodtransporter hade bråttom, bärgningsbil och brandkår kom. Det var en krock mellan en buss och en personbil med tre döda. Vi fick fotlöpande information på radion, så vi visste att tre personer dött och att 24 personer var med på bussen. Jag pratade med några i kön och alla var bara bedrövade. Och tacksamma för att de inte var inblandade. Ingen gnällde över dålig information, långsamma hjälpfordon eller något annat världsligt. Inte heller i dag läser jag om något gnäll från oss som satt i kön. Det tycker jag är bra. Riktigt bra.
När trafiken kom igång, gick det osedvanligt lugnt och sansat. Jag tror att alla blev omskakade och insåg att det är bättre att komma fram lite sent, än inte alls.
Ja du, en sån där gång måste det ändå kännas som ett världsligt problem att bli stillastående i trafiken. Stackars stackars alla inblandade, det är så tragiskt när sådant händer.
SvaraRaderaVerkligen. Båda föräldrarna och ett barn dog. Ett barn är mycket svårt skadat och ett barn kom lindrigt undan. Usch.
SvaraRadera