torsdag 15 december 2011

Barn föds inte onda

Så förfärligt med 10-åringen som dödade 4-åringen. Jag kan knappt tänka på smärtan som 4-åringens föräldrar känner. Men jag tänker också på 10-åringen och hans föräldrar. Vilken förälder kommer att tillåta sitt barn att leka med 10-åringen? Han måste gå i skola för vi har skolplikt. Hur klarar skolan att ta hand om honom? De andra elevernas rädsla? Hur ensam kommer han att bli? Hur ska han kunna förstå vad han gjort? Och leva med det?
Jag vet inget om fallet, mer än jag läst och hört och sett i medierna. Men jag tror inte barn med berått mod tänker döda. Det måste vara en lek som går överstyr. Barn kan heller inte förutse konsekvenserna, de kan inte förstå att någon dör om de gör si eller så.
Alla barn måste tidigt få hjälp att förstå var gränsen går, så de inte skadar varandra. Vi måste börja i sandlådan när 1-åringen dänger en spade i huvudet på en annan 1-åring. Och fortsätta. Hela tiden visa och tala om att våld inte är tillåtet. Och de barn som har svårt att sätta gränser, som i affekt inte kan sluta slå, måste vi hjälpa. Tidigt.
Måtte denna 10-åring, och hans familj, få bra hjälp och ett bra liv. Och jag undrar hur barnen (eller nu är de väl ungdomar) efter mordet på Kevin har det idag?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar