söndag 25 september 2011

Varför drabbas en del så hårt?

Jag vet att livet inte är rättvist. Det har aldrig varit det, och kommer aldrig att bli. Men ändå. Varför, varför drabbas en del människor så hårt? Det räcker inte att få ett dödsfall i familjen, eller ett cancerbesked, eller en unge som knarkar, eller en familjemedlem som får en psykos, eller en familjemedlem som blir alkoholist, eller hamnar i fängelse, eller ett hem som brinner ner, eller en familjemedlem som blir dement, eller vilket trauma som helst. En del får flera, när ett redan är ett för mycket. Ändå står de flesta pall. Jag säger som en klok fd chef till mig sa:
- Det är ett mirakel att alla går till jobbet varje dag. Tänk, någon har en unge som knarkar, någon har en man som slår dem, någon har dementa föräldrar och någon lever med en alkoholist. Ändå kommer de till jobbet. Varje dag.
Det var insiktsfullt.
Jag har också fått min beskärda del, och hoppas nu det räcker för ett tag. Och för mig har jobbet var frizonen. Där kan jag låtsas att allt är som vanligt och jag hinner inte grubbla. Skulle jag bli sjukskriven och gå hemma, skulle jag bli tokig.
Men visst är det orättvist? Och vad beror det på?

torsdag 15 september 2011

Fånig lista

BRUKAR DU KOMMA I TID:
Alltid. I god tid.
HAR DU BRA KONDITION:
Nä, men den ska bli bättre.
NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
Häromdagen.
HUR KÄNNER DU DIG NU:
Helt OK.
VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Svart, turkos, cerise, grönt, orange.
KAN DU LAGA MAT:
You bet!
VAD PLUGGAR DU:
Går livets hårda skola.
BLIR DU BRA PÅ KORT:
Jag gillar läget.
NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Jag gråter i tid och otid, så det var väl igår. Över något jag inte minns nu.
VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET?
Nej.
HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Ja, jag var på gympa (se "Har du bra kondition?"), fick träffa goda vänner.
DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
Kaffe.
ÄR DU NYTTIG:
Ja. På jobbet. I hemmet. Överallt. Jag är en mycket duktig flicka.
HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
Är det en 16-åring som hittat på denna, tro? Svaret är: många, många.
ÄR DU BLYG:
Aldrig, vågar jag nog säga.
VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
08.10, jeez va sent en torsdag! Jobbar hemma i dag.
VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
Spelar aldrig tv-spel.
VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
Se ovan.
HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
En flaska vin kanske. Blir sällan full.
HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
Ja, i min ungdom.
JAG SOVER:
Vardagar 6-7 timmar, helger 8-10. Morgonpigg, men älskar att sova.
VAD SA DU SENAST?
Tack för hjälpen.
VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
Nej.
VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Min kära vän A, eller någon annan av mina vänner.
VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
Tio miljoner kronor, en bok klar till tryck, en egen tidning, min familj vid middagsbordet. Eller det är vad jag vill ha.
HAR DU SNYGGA SKOR:
Jovars, men i min ålder är det viktigare att de är sköna.
VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:
Hej, jag heter... (telefonsamtal)
HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
Ja.
HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
Nej.
HAR DU KÖRKORT:
Ja.
ÄR DU ENSAM NU:
Ja.
VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Middag i dag med K och A, surströmming i morgon med Å, T och L, middag på lördag med A, A, A, A, C, G och L, bio på söndag med U.
Hittat hos Andreas Ekström.

Varför har vi så mycket grejer?

Jag är duktig på att göra mig av med grejer. Jag slänger inget som är helt och rent, utan jag säljer eller skänker. Lik förbajjat har jag massor av grejer som mest gör mig trött. (Vi ska på sikt flytta till en mindre lägenhet så det är därför jag ser mig omkring i mitt hem.) De ska ju vårdas, dammas, stuvas undan, förvaras, plockas fram, stuvas undan igen. Och f-ö-r-v-a-r-i-n-g är säljande rubrik på var och varannan inredningstidning. Vi måste bo stort, med många förråd, för att få plats med alla grejer. Hur sjukt är inte det?Vilket överflödssamhälle vi lever i!
I sommar har vi köpt en stuga som är 38 kvm. Över den tröskeln kommer inte en enda onödig grej, för det skulle inte rymmas. Och det går alldeles lysande. Det räcker med 2 bunkar, 1 stekpanna, 2 kastruller, 4 badlakan, 1 par Foppatofflor, 1 par gummistövlar, 1 par finare skor och så vidare. Att städa huset går på ett kick. Att hålla ordning är plättlätt, och nödvändigt. Och jag stortrivs. Om jag var ensam, skulle jag bo i en etta. Spara massor med pengar och resa.
Ibland har jag samlat in kläder för att ge till vänner som kommer från fattiga förhållanden, men det går nästan inte längre. Jag skulle få in tonvis om jag inte tackade nej.
Varför har vi så mycket grejer? Och varför har de flesta så svårt att göra sig av med grejer?

torsdag 8 september 2011

McDonalds-syndromet

Det är 20-29-åringar som ökat sina besök på akuten lavinartat. Inte 69-80-åringarna. McDonalds-syndromet som betyder att man kan äta 3 minuter efter hungern träder in. På samma sätt ska man träffa en läkare 3 timmar efter man fick snuva, nageltrång, ont i halsen, ont i magen eller blev illamående. De åker upp på psykakuten när katten dött eller flickvännen gjort slut. Och tar resurser från dem som verkligen behöver dem.
Hur har det blivit så här? Och framförallt: vad ska vi göra åt det??? Tack och lov tillhör inte mina ungar de som springer på akuten. Gjorde de det, skulle jag läxa upp dem så de behövde besöka akuten. Nä, jag skojar bara. Men vi måste få ett stopp på detta! Jag vet bara inte hur. Vet du?

tisdag 6 september 2011

Om att ta plats 2

Jag var på en tillställning idag. Bredvid mig satt en man jag inte känner och bredvid honom satt en kvinna. Jag gissar att de var flyktigt bekanta. Vi satt i ca 30 minuter, och han höll låda i typ 29 minuter. Hon lyssnade artigt. Och jag överhörde allt och vet nu vad han jobbar med, hur han träffade sin flickvän, att han haft strul med CSN, att han var i Frankrike nyligen, att han alltid har en idébok med sig och tusen andra saker. Om kvinnan bredvid vet jag inte ett smack. För aldrig fick hon en fråga av honom. Inte en endaste en. Han var inte nyfiken. Och f*n inte ens artig. Jag blir så trött. Tyvärr var det varken första eller sista gången jag får bevittna något liknande.

söndag 4 september 2011

Mumbo jumbo

Jag är inte så mycket för sånt. Men jag önskar att jag kunde tro på mer jumbo mumbo än jag gör, eftersom tron kan försätta berg. Men EN sak ska jag tro på. Flera, av varandra oberoende, medium och andra newagare eller vad man nu ska kalla dem, har sagt att 2011 är ett år då VÄLDIGT många mår VÄLDIGT dåligt, på grund av dåliga energier i atmosfären (eller vad det nu var). Och jag har aldrig varit med om att så många i min närhet (och något utanför min närhet) mår/mått så dåligt som detta år. Så jag längtar redan till nästa år som ska bli så mycket bättre, enligt de här förståsigpåarna. Jag tror banne mig de har rätt.

fredag 2 september 2011

Fin film om den förbannade c-sjukdomen

Jag har vänner som dött. Jag har vänner som genomgår behandling nu. Jag har vänner som genomgått behandling och lever. Förhoppningsvis får de förbli friska länge, länge. Det är en skitsjukdom. Verkligen en skitsjukdom.
Men titta på filmen ändå. Den är fin. Och jag önskar, oj vad jag önskar att mina barn slutar röka.

torsdag 1 september 2011

Lista

Fyra jobb som jag har haft:
1. Köksbiträde
2. Vårdarinna
3. Barnskötare
4. Journalist
Fyra filmer jag kan titta på om & om igen:
Ingen. Ser oftast bara filmer en gång.
Fyra platser där jag har bott:
1. Haparanda
2. Stockholm
3. San Francisco
4. Umeå
Fyra tv-serier jag gillar:
1. Mästarnas mästare
2. Svenska Hollywoodfruar
3. Project Runway
4. Top model
Fyra platser där jag varit på semester:
1. Jordanien
2. Bulgarien
3. Florida
4. Ryssland
Fyra sajter jag besöker dagligen:
1. www.facebook.com
2. www.expressen.se
3. www.dn.se
4. www.svt.se
Favoritmat:
1. Fisk
2. Skaldjur
3. Lamm
4. Grillat
Fyra ställen där jag skulle vilja vara just nu:
1. Hemma, med hela familjen samlad
2. På en sandstrand, i solen
3. På bryggan i stugan, i sol
4. På en fest med ALLA mina vänner samlade
 Snodd av en av mina favoritbloggare: MammisPammis

Om att ta plats

Jag känner en person som tar mycket plats. Eller inte bara en, men nu tänker jag på en specifik. I vanliga fall är alla så artiga och lyssnar och lyssnar och låter honom ta plats. Men i dag blev jag så less. Och så tog han upp ett ämne som engagerar mig, så jag avbröt honom och gick igång. Jag andades knappt. Bara för att han inte skulle knycka pratutrymmet igen. Vad hände? Han tappade intresset totalt och började bläddra i en tidning. Suck. Men vi andra hade kul och struntade i honom. Jag tror alla tyckte det var ganska skönt, men han blev nog fruktansvärt stött. Eller nåt. Men det är inte mitt problem. Det är hans.
Eller är jag elak?