Siesta + sex = sant

Martin Ezpeleta har ett smart förslag: Man ska ju ha siesta så man orkar med sex! På kvällen när man kommer i säng är man ju jättetrött efter en hård arbetsdag. Då orkar man ju inte. Men en siesta på dagen och sen sex, det är ju grejen! Nu undrar jag bara hur jag och Maken ska hinna ta siesta, träffas och ha sex, och sen jobba? Mitt jobb är flexibelt så jag kan nog fixa det, men med Makens är det svårare. Hmmm. Jag ska fundera vidare.

Dagens måsteläsning

Jag blir rasande.

Provocerande positiv

Vi som skriver på Facebook skriver ju sällan om tråkiga, negativa, jobbiga saker. Det är ju liksom inte till för det, tycker jag. Och de flesta andra. Igår skrev jag ett positivt inlägg om min toppensöndag som rymde både utevistelse, god mat, motion och bastu. I morse träffade jag en vän, AFK, som sa att det nästan var provocerande att läsa om min jä**a positiva söndag, när h*n själv legat hemma sjuk och eländig.
Det kan jag väl förstå, men skulle h*n känna sig bättre om jag inte haft en bra dag? Som att jag måste blåsa ut ditt ljus för att mitt ska lysa starkare?

Är jag bortskämd om jag vill ha kul?

Jag beklagade mig häromdagen för att det inte är så kul på mitt jobb. Då sa några personer ungefär:
- Vaddå kul? Hur kul tror du jag har på mitt jobb? Det är kul ibland, men för det mesta är det ju trist. Inte jobbar jag för att det är kul. Kul har jag på min fritid.
Jag har jobbat i 30 år och nästan alltid haft kul på mina jobb. Inte varje dag, men för det mesta. Och när det inte längre har varit roligt, så har jag sagt upp mig och hittat ett annat jobb.
Jag undrar nu: är det bortskämt att vilja ha kul på jobbet? Är det för mycket begärt? Ska jag nöja mig med mindre? Är det mer realistiskt att ha ett jobb som bara är helt OK? Jag har ju kul på min fritid - det kanske räcker?

Vad kan man kräva?

Jag har en bekant vars son är vegetarian. Det har han varit hela sitt liv, för att hans mamma och pappa har bestämt så. Jag har inga synpunkter på det, bara barnet får i sig tillräckligt med näring. Men. Nu kräver föräldrarna att maten på dagis (jag vet att det heter förskola) till sonen ska vara så lik de andra barnens mat som möjligt. Köttbullar till de andra, kikärtsbullar till pojken. Ni fattar. Fin tanke. Men inte helt realistisk, tycker jag. Det här dagiset får sin mat från ett stort centralkök (förkastligt, iofs, men det är en annan sak), så då får pojken den vegmat som tillagas där. Föräldrarna kräver nu att dagis ska laga kikärtsbullar när det är köttbullar. De är mycket arga och stridbara. Jag har sagt att jag inte tycker att mina skattepengar ska gå till att en person ska tillbringa tid i köket för att tillfredsställa dem, när det är så lite personal på dagis. Jag fick onda ögat. Så nu brinner jag väl i helvetet.

Trivialt lördagspyssel

Hittade hos Mammipammis och  Från mitt hörn. Väl bekomme.

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där? - andefattig: tom, intetsägande, innehålls- (Stora synonymordboken) 
2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid? - Ingenting. 
3. Vad var det senaste du såg på tv? - Skavland. 
 4. Utan att se efter, gissa vad klockan är: - 15.30. (15.44)
 5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?- Luftavfuktaren i källaren.  
6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då? - I dag, i trädgården och tömde krukor på sommarblommor och lite annat småjox.
7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen? - Tidningarna (Expressen, Aftonbladet, DN och SvD).  
8. Vad har du på dig? - Jeanskjol, t-shirt, trosor, BH.  
9. Drömde du något inatt? I så fall – vad? - Ja, jag minns det i morse, men inte nu.  
10. När skrattade du senast? - I dag, när jag pratade i telefon.  
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?- Anslagstavla med lite smågrejs. 
 12. Har du sett något konstigt på sistone? - I går såg jag en man som var jätte, jättelång. Säkert 2.30. Och så såg jag en annan man som såg mycket konstig ut. Han mådde nog inte så bra.  
13. Vilken var den senaste film du såg? - Hmmm... minns inte. Men senaste som jag minns är Precious (se den!). 
 14. Berätta något om dig själv som folk inte känner till. - Vad skulle det vara? Jag berättar allt.  
15. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara? - Fred på jorden. Det skulle föra med sig så många andra positiva saker.  
16. Tycker du 18. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?- Det tog lång tid.

Så ålderdomligt vi röstar

Jag ser alla rösträknare på tv, med gummituta på fingret, bläddrandes och räknandes. Hur ålderdomligt är inte det? Jag kan hantera miljoner på olika bankkonton (om jag hade), jag kan deklarera och göra en mängd andra saker med e-legitimation. Varför kan jag inte rösta så? Jag har röstat i 30 år och det har gått till på precis samma sätt. Och innan dess gick det till på samma sätt i många, många år. VILKET annat område i samhället har stått still lika länge? Det skulle vara skolan då.

Att utgå från sig själv

Det tror jag de flesta gör. Och så tycker vi att andra, som inte är som oss, är lite konstiga. Typ så här:
En person har dålig ekonomi (pluggar) men har aldrig med sig matlåda, utan lägger ca 1 600 k/månad på att äta ute. Varför har du inte matlåda, undrar jag, som alltid har det.Eller tar med dig fil och flingor, eller gröt eller Findus färdigmat?
- Det bli ingen mat över, svarar vederbörande.
- Men varför lagar du inte mer då? Tänker jag, men säger inte.
En annan kommer alltid för sent, och har inte hunnit äta frukost, och börjar arbetsdagen med att äta, på arbetstid. Varför går du inte upp lite tidigare, undrar jag som alltid är i god tid och har ätit när arbetsdagen börjar.
- Jag är så trött. Jag snoozar för många gånger. Ungarna krånglar. Eller något annat.
- Varför lägger du dig inte tidigare då? Tänker jag, men säger inte.
Och så vidare. Som tur är, så håller jag truten, och jag försöker att inte fördöma. Men jag TYCKER det är konstigt. Hur  svårt kan det va, liksom?

Dagens måsteläsning!

Precis det här försökte jag säga till en kompis i går. Men Hanne Kjöller skriver bättre. Läs!

Föräldramöten

Hur många sådana här, eller snarlika, föräldramöten har jag varit på? Alltför många. Jag har varit som D, men har vikt mig för trycket. Inte för att vi inte haft råd, utan med tanke på andra som kanske inte har råd. Tänk en lågavlönad, ensamstående morsa med tre ungar, där alla ska ha klasskassa!
- Mäh, det är ju inte mer än en chipspåse, det har ju alla råd med, säger många.
Och VAD vet de om det???
Alla mina barn kom till Liseberg. Men nu ångrar jag att jag inte stod på mig och vägrade klasskassa.