lördag 2 april 2011
Jag är en ordmärkare
Jag kan hetsa upp mig väldeliga om folk säger, eller ännu värre, skriver fel. Detta har gått i arv till mina barn, som tidigt lärde sig läsa och stava. Men vi påpekar bara felen inom familjen. Jag sa till barnen att de fick känna sig nöjda över att veta hur det ska vara, utan att behöva tala om det för sina kompisar. Hur som helst, så var det kul att hitta den här. Men jag saknar hårdra. Folk skriver ju hårddra. Huvva så hemskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är precis likadan, men är inte felfri själv. En annan sak som folk verkar ha jättesvårt med är att skilja på när man skriver de och dem - jag får hurven när det blir fel.
SvaraRaderaFick jag lära mig något, har alltid trott det heter hårddra :)
SvaraRaderaInte felfri? Va ;) Inte jag heller, så klart! De som skriver dem när det ska vara de - hurvas. Hellre "de" hela tiden, i så fall.
SvaraRadera@Eva: Bravo!
Hur gör ni med före och innan? Den är klurig. Det finns säkert en regel, men den kan inte jag.
Och jag har haft problem med dubblett- Tack,
SvaraRaderanu vet jag!
/Lena
Dubblett är klurig. Och det finns ju många andra där man får tänka till. Ett annat ord jag retar mig på, men som jag vet att man kan skriva på två sätt är kvalitet. Jag tycker det ska vara så. Inte kvalité. Fråga mig inte varför ;)
SvaraRaderaHär kommer en länk där de förklarar "före" och "innan". "Senaste" och "sista" då? När läkare på jobbet dikterar "Sista gången patient åt var igår morse" t.ex ändrar jag alltid till "senaste". För mig är sista gången definitiv på något vis, alltså att det är något man aldrig mer kommer att göra.
SvaraRaderahttp://www.regeringen.se/sb/d/2729#F
Ja men gu, senaste och sista: jag blir galen på folk som inte kan skilja på det! För att inte tala om risk och chans!!!
SvaraRaderaTack för länken! Men det var ju lite sådär "det går bra med vilket som". Som jag kör.