Jag, en sammankallande

Jag har många vänner som jag gillar att träffa. En del träffar jag ensam, men med många så är vi ett litet gäng på tre, fyra, fem, sex personer. Och i 95 fall av 100 är det jag som tar initiativet till att ses. Alla tycker det är kul, och vi får till en träff förr eller senare. Jag har inget emot att vara sammankallande, men ibland kan jag undra om de andra inte vill ses. Eller väntar de bara på att jag ska ta initiativet? Det blir ju bekvämt för dem. Bara luta sig tillbaka och vänta. Och nej, jag tänker inte strejka - det är alldeles för roligt att träffas, men jag kan ändå önska att någon annan tog initiativet ibland. Överhuvudtaget så ses folk för lite. Lyft rumpan ur tv-soffan och hälsa på någon, vet ja!