Nöden är uppfinningarnas moder

Min yngsta har flyttat hemifrån. Första månaden, innan han hinner få lön, blir det magert. Väldigt magert. Vi har gett ett litet bidrag. Ett litet. Jag har väntat på att han ska be om mer, men icke. I stället planerade han sina matinköp i 1,5 timme. Lästa alla annonsblad, cyklade till fyra olika butiker och handlade på extrapris, och fick mat för tio dagar för en spottstyver. Mycket vita bönor och linser, men WTF. Jag är stolt. Och känner igen mig själv. Jag flyttade hemifrån när jag var 17, och hade hellre svultit än bett mina föräldrar om pengar. Det var en stolthet som kanske gick till överdrift, men se så bra det gått för mig.