Jag träffade en man en gång och frågade hur många barn har han.
- Det beror på hur man räknar, svarade han.
- Va??? Hur menar du då?
- Ja, men jag har ett barn som jag bor med, och två som jag träffar ibland och en som jag tappat kontakten med, eller ja, vi ses sällan.
- Fyra alltså, sa jag och gick.
För jag blev så paff. Man har väl de barn man har, oavsett om man träffar dem varje dag eller aldrig. Jag undrar hur han tänkte. Han måste ju ha fått hjärnsläpp. För han kan ju inte på fullt allvar mena att det beror på hur man räknar.
Det var sannerligen ett konstigt resonemang.
SvaraRaderaJa men eller hur? Jag väljer ändå att tro att han bara fick hjärnsläpp. Allt annat är ju... ja, jag saknar ord.
SvaraRaderaJa visst har man väl de barn man har, jag fattar inte hur man annars tänker. Men min pappa var med i en tidning en gång för några år sedan och under rutan med personuppgifter så står det att han har 2 barn (fast han har 4) och sedan namnen på mina halvsystrar. Mig och min storasyster hade han inte räknat med. jag bli så arg och ledsen att jag ringde upp honom och skällde ut honom men han förstod inte varför jag var så arg och ledsen. Han menade som så att han "kom bara på" de två han bodde med just då för han "glömde" att säga att han hade två vuxna barn, han ville inte behöva förklara sig för reportern sa han :( Usch det här gör ont fortfarande märker jag nu när jag skriver ner det.
SvaraRaderaMen jag undrar om det här är manligt. För inte skulle väl en kvinna "välja" bort vissa barn. Ja de flest män skulle inte heller göra det så klart, men det var bara en tanke jag fick, att män kanske tänker på ett annat sett.... /Kram
Men fy! Jag förstår att du blir ledsen. Och jag fattar inte hur de tänker. Och jag har också svårt att tro att en kvinna skulle säga två om hon har fyra barn.
SvaraRadera