lördag 27 november 2010
Jag kanske ska bli förläggare?
Jag läste den här intervjun, och hon är ju precis som jag! Jag läste också som en tok när jag var liten, så mina föräldrar införde en regel: Jag fick inte läsa när vi åt och inte i bastun, och så var jag tvungen att vara ute en timme om dagen. Utan bok. All annan tid läste jag. Om jag inte gick i skolan. På biblioteket älskade de mig. Jag lånade kassvis med böcker, och de visste vad jag gillade och la undan böcker till mig. Finns det sådana barn nuförtiden? Vi hade ju inga datorer, liksom. Och bara en tv-kanal. Eller två då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så har du ju skrivandets gåva också! Förmodligen mycket beroende på att du just läst mycket. Det finns såna barn nu, ett av dem bor hos mig.
SvaraRaderaJa min yngsta dotter är sådan. Hon lärde sig läsa på egen hand vid 5 års ålder för hon tyckte det var så jobbigt att behöva vänta på godnattsagan när syrrorna ropade eller störde. Och sedan dess har hon alltid en bok på gång. Hon läser jämt, nästan. Hon har precis läst ut sista Harry Potter på Engelska och letar nu efter vad hon ska börja läsa. Hon är 12 år :)
SvaraRaderaÅ det här kanske jag ska skriva om i min kommande julkalender :) det är ganska så mysig information om min yngsta.
Åh va glad jag blir att det fortfarande finns sådana bokmalar!
SvaraRaderaJag var likadan när jag var yngre.. Min mamma kallade mig för "inneboende" eftersom jag mest bara syntes till när det var mat! :o)
SvaraRaderaHa ha. Läser du fortfarande mycket? Det gör jag, men nu är det en bok i veckan istället för en om dagen.
SvaraRadera