Jag fick en faktura från min kommun som jag ställde mig undrande till. Jag ringde person nummer 1 (som stod som kontaktperson på fakturan). Som hänvisade mig till person nummer 2. Koppla kunde hon inte (det lärde jag mig första veckan på mitt jobb). Person nummer 2 hänvisade mig till person numer 3. Som skulle hänvisa mig till person 4. Kanske. Han visste inte riktigt. Och han kunde inte förklara varför jag skulle betala två gånger. Han var tyst i långa stunder, och jag var tyst. Han skulle hjälpa mig, jag skulle inte hjälpa honom. Liksom. Han lät som en ung, osäker tjänsteman, så jag tyckte lite synd om honom. Jag hjälpte honom på traven och sa att "du kanske kan söka information på er hemsida", för jag satt inte vid en dator. Jag förklarade var han skulle söka.
- Hmmm... här ligger information från 2007, sa han.
- Gäller den fortfarande?
- Det vet jag inte.
Tystnad. Länge.
Vi dividerade hit och dit en stund. Till slut sa jag:
- Tror du att du kan försöka ta reda på hur det ligger till, och meddela mig det per telefon eller mejl.
Han skulle försöka. Jag återkommer med rapport.
Men jag blir f*n galen! VARFÖR kunde inte person 1 säga:
- Jag vet inte hur det ligger till, men jag ska kolla det här och be någon ringa upp dig.
Jag bor i en liten kommun, med ett litet kommunhus, där de sitter i samma korridor.
Snälla, snälla, snälla: Skicka alla som jobbar på kommuner, vårdcentraler och folktandvårdsinrättningar på kurs om hur de ska hantera kunder/patienter/kommuninvånare. De är väl till för mig? De ska väl hjälpa mig? Ska jag känna det som att jag stör dem när jag vill ha hjälp? Skulle de ha jobb om inte jag och du fanns? Vem är till för vem, liksom?
Jag ringde en vårdinrättning också. Men det är en annan historia.
Ska bli intressant att höra om "någon" kontaktar dig så du får veta hur det blir. Jag håller med dig, folk borde få gå på kurs och lära sig vad SERVICE är. Jag har sagt det förr och jag säger det igen - folk har glömt bort varför de är på jobbet, de är där för att jobba, hjälpa till, inte för att ha så lite som möjligt att göra.
SvaraRaderaPrecis!!!
SvaraRaderaJa servicepersonal skulle verkligen behöva gå på servicekurs. Ofta får man precis den känslan du skriver om, att man stör när man ringer eller kommer in. Samma sak i vissa affärer, där känner man sig liksom inte välkommen för man stör personalen som har så mycket att prata om. I sådana lägen brukar jag gå ut ur affären och säga något vasst, men vissa saker måste man ju ha/få hjälp med, vissa saker kan man inte välja bort. Om ändå alla kunde fatt att de har sitt jobb att gå till just för att deras kunder eller patienter eller invånare fanns!
SvaraRaderaPrecis! Det kan göra mig galen!
SvaraRaderaHar upplevt något liknande på kommunen. Ställde en fråga till en person på kommunen via mail och en vecka senare kom ett svar om att det inte var hon som hade hand om det utan x-kontoret! Då tänkte jag skriva "Vilken service det hade varit om du vidarebefordrat mitt mail till det kontoret!" men det gjorde jag inte utan skrev bara "tack"...
SvaraRaderaVisst är det konstigt? Jag mejlade konsumentvägledningen i min kommun och fick svar efter 28 dagar!!! Varför kvalitetssäkrar de inte sina verksamheter? Och har mål som "Vi svarar i telefon när det ringer. Vi svarar på mejl. Vi vbf:ar mejl till rätt person. Det vi inte vet, tar vi reda på och hör av oss till kunden/patienten/kommuninvånaren". Osv. Hur svårt kan det va?
SvaraRadera